Turfande med hjärtat i halsgropen

Egentligen borde jag väl städa klart?! Istället blev det ett glas rött, lite ost och kex och så blogg förstås. Har en hel del nytt att berätta! Kan också säga till Elin och Tina att ni får blunda i mitten på inlägget! ;)

Igår mötte jag upp Tina vid Örstigsnäs för en promenad. Jag cyklade ut till stallet där vi skulle träffas och tog några nya turfzoner på vägen. (Ja, barn, mamma är galen!) Det blåste kall nordan på vägen och kändes inte alls särskilt somrigt. När jag mött upp Tina och vovvarna promenerade vi genom skogen där det var riktigt behagligt och efter en bra bit kom vi fram till en liten badstrand helt i lä med strålande sol mitt i den kalla blåsten. Sommar igen! Där blev vi sittandes en bra stund för att bara njuta. Tina, jag och Ozo badade benen medan Hugo verkligen hoppade i plurret jagandes pinnar.

Utsikt från badstranden! Från tiden med båt kände jag igen Långskär och kunde därmed identifiera den andra sidan av vattnet som en del av Romholmen.

Pinnkiv!

Stallet har fått tillökning, det allra sötaste lilla fölet med så långa ben!

En riktig toppenpromenad! :-))

När jag kom hem rev jag det något ruttna staketet mellan andra grannen och mej. Har man fint staket på ena sidan måste man banne mej ha det på andra sidan med. Rivningen gick lätt som en plätt och idag lånade jag bilen för att köra skräpet till soptippen, ett och annat skit åkte faktiskt också med!

När jag ändå hade bilen bestämde jag mej för att ta en tur till Femöre i grannkommunen Oxelösund. Jag var sugen på att sola lite, men jag var också ute efter en turfzon långt ut på Femöre. Eftersom jag nästan aldrig varit på Femöre (skäms på mej) valde jag helt fel parkering. Först fick jag promenera en bra bit på en fin löparbana där jag plötsligt fick ta ett jätteskutt för att inte bli biten av den här lilla raringen som låg mitt på stigen och verkligen var på hugget!

Efter ett tag på vägar av alla de möjliga slag passerade jag fyrvaktarens båthus.

Efter ytterligare en omväg mot zonen kom jag fram till Femörehuvud som var rätt vackert!

Där på Femörehuvud kunde jag då äntligen begripa att jag missat turfzonen med en hel vik, så det var bara att fortsätta ömsom klättrande och ibland svärande över diverse buskar som stod i vägen. Väl framme blev det en stund i solen med medhavd matsäck och fin utsikt! Hade det varit svårt att hitta dit var det nu ännu värre att hitta tillbaka till bilen! Jag tog samma väg som jag kom, genom ett stort område med mest bara sten. Rätt som det är står jag igen öga mot öga med en huggorm. Han blev lika rädd som jag och pep snällt iväg under en av ungefär 1000 stenar! Och där stod jag, lätt skakig i benen och undrade under vilken sten alla ormkusiner befann sej. Ett djupt andetag och så skuttade jag iväg på tå, vilken ballerina som helst hade blivit avundsjuk!

Åter på säker mark blev det ytterligare en stunds solning innan jag till slut bestämde mej för att bege mej tillbaka mot Nyköping. Jag blev så glad att jag hittade bilen. Väl hemkommen stannade jag till på Byggmax för att inhandla reglar till mitt nya staket. Reglarna var 4,80 långa, vilket medförde att jag fick kapa dem på plats för att få in dom i bilen. Tunga var dom, men det hela slutade lyckligt med hjälp av en annan kund och med en stulen måttstock i bagaget. Sorry, ska betala när jag kommer nästa gång för att handla resten till staketet.

Som slutkläm vill jag säga att det är hemskt roligt att så många läser min blogg, fast den egentligen inte handlar om nånting alls. Kram på er och akta er väldigt noga för huggormar i alla varianter!