onsdag 22 juli 2015
Vilse i pannkakan
Ända sen Tina och jag gick Sörmlandsleden runt Nävsjön har jag varit sugen på att prova någon mer rundslinga, så idag bar det av till Gälkhyttedammen mellan Lundaskog och Näverkvarn. Jag har alltid gått mycket i skogen, men då i skogar där jag hittat som i min egen ficka. Nu tyckte jag det skulle bli spännande att prova att vandra själv i okända marker längs en rundslinga på Sörmlandsleden. När jag parkerat läste jag nogsamt skylten om de olika etapperna och begav mej sen av in i skogen längs dammens kant för att vandra runt dammen, en slinga på dryga sex kilometer.
Efter lite vandrande upptäckte jag en färskvatten källa i skogen.
Och här upptäckte jag att jag hade hål i gummistövlarna!
Till slut upptäckte jag också att jag valt fel slinga från början. Jag hade bara tagit för givet att rundslingan gick runt vattnet jag såg från parkeringen, men även på andra sidan vägen, dold bakom skog sträckte sej dammen. Så istället för att gå runt dammen var jag plötsligt på väg mot Nävsjön en knappa mil bort....typiskt Cecilia som alltid haft lite problem med höger och vänster.....bland annat! :)
Att gå till Nävsjön och tillbaka till bilen kändes lite långt, så jag bestämde mej för att vända. Och för att få lite variation och förgylla tillvaron med ytterligare vackra naturupplevelser fick jag naturligtvis för mej att jag skulle gå på andra sidan fel damm tillbaka till bilen och lämnade därmed leden. Efter bra mycket vimsande i skogen och skapligt pirr i magen lyckades jag så i varje fall hitta tillbaka till dammen som jag lämnat bakom mej för ett tag sen. Lugnet lägrade sej i kroppen igen och jag slog mej ner för att äta matsäcken.
Så småningom hittade jag också tillbaka till bilen via en hel del härliga ställen med massor av kantareller.
Jaha, ja! Fördelen med det här lilla äventyret får väl anses vara vetskapen att jag måste köpa nya stövlar, en hel kasse kantareller.....och så förstås har jag ju fortfarande slingan jag egentligen tänkt gå kvar till en annan dag. :)
Kram och kärlek!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kantareller kan faktiskt vara värt blöta strumpor :)
SvaraRaderaHaha......ska faktiskt bli riktigt gott med en kantarellmacka innan jobbet!
RaderaTänk vad mycket du lärde dig. Dessutom har du både ätit kakan och har den kvar.
SvaraRaderaDet är en av mina gamla mardrömmar som diabetiker. Att gå vilse i en skog och att mat och dryck tar slut. Kram Bosse
Usch ja, det är ju klart ingen trevlig situation om man är diabetiker! I Sörmlands skogar är det nog tack och lov aldrig så långt till bebyggelse! :)
SvaraRaderaKram tillbaka och hoppas jag inte gett dej mardrömmar nu!
Tycker du är väldigt modig att ge dig ut i skogen ensam. Det hade jag aldrig vågat. Har iofs inte svårt för höger och vänster, men i stället har jag inget lokalsinne alls.
SvaraRaderaMen grattis till alla läckra kantisar! Å hoppas du köper ett par nya gummistövlar som inte är svarta respektive militärgröna;-)
Åh, gillar du inte mina stövlar. Dom som varit såna favoriter i mer än tio år! ;)
RaderaLåter som att det ändå vart en trevlig tur, kantareller och anledning till att köpa nya nya stövlar :)
SvaraRaderaJodå, det var en riktigt trevlig tur. Får se om jag kan hitta ett par nya stövlar på långledigheten....kommer nog inte bli lätt att hitta ett par lika bra!
RaderaInget ont som inte för något gott med sig heter det ju :) Men man kan snabbt bli rädd när man känner att man är vilse. Tur att det gick bra!
SvaraRaderaEn kort sekund flimrade skräcken förbi, men jag lyckades behålla lugnet och reda upp situationen.....känns bra så här i efterhand.
Radera