Resan till Norge

Har saknat bloggandet, men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Här kommer ett första inlägg om vår resa till Norge!

Vi kom iväg tidigt på söndagmorgonen och körde mot Värmland och Gräsmark där vi skulle övernatta på ett turisthotell som jag bokat via nätet. I Kristinehamn mötte regnet och åskan oss och medhavd matsäck fick intas i bilen, men det gick bra det också. Färden fortsatte med ett stopp vid Mårbacka, Selma Lagerlöfs hem.

I Sunne stannade vi för att handla med oss lite till turisthotellet och där blev det också ett stopp vid Sunne kyrka där kyrkkaffe intogs från bagageluckan. Som sällskap hade vi en galen katt, som höll på att äta ihjäl sej på bulle.

Till slut var vi då framme vid Magnebergs Turisthotell i Gräsmark. Och det såg verkligen inte så kul ut! Efter att ha följt instruktionerna på en lapp vid den stängda och låsta receptionen knackade vi på i den privata delen av det stora huset. Inget svar då eller!? Eftersom dörren stod öppen gick vi helt enkelt in i hallen som var full av gamla tidningar och annat bråte. Efter en stunds ropande dök en man ner från övervåningen i badshorts och linne, luktande som en gammal spritfabrik. Han kom inte ens ihåg att vi bokat rum! Efter en liten rundvandring på "hotellet" och ett samtal med gubben som verkligen inte fattade något bestämde vi oss för att dra vidare. Vi meddelade "gubben" vårt beslut och han blev arg som ett bi. Ännu argare blev mamma vilket ledde till att "gubben" helt sonika bad oss dra, ja ni vet säkert var!! Försiktigt retirerade vi ut ur Magnebergs Turisthotell utan att vända ryggen mot gubben. Som slutsats till detta lilla stycke kan jag väl påstå att Magnebergs Turisthotell rekommenderar jag INTE!!

Efter ett litet familjeråd på tryggt avstånd från "gubben" lyckades vi boka om till ett annat vandrarhem nära Lekvattnet. Standarden var inte så bra, men det var rent och ägarna var väldigt trevliga. När vi packat upp och bäddat sängarna blev det kräftskiva på vandrarhemmets uteplats. Under tiden vi satt där började åskan att gå och vi kunde under dryga timmen följa ett mäktigt åskväder. Ett stort gäng holländare blev också intresserade av åskan och kom ut för att titta. Egentligen vet jag inte vad dom tyckte var mest spännande, åskvädret eller vi, som slafsade i oss kräftor som barbarer. ;)

Efter en god natts sömn och frukost gav vi oss av igen. Först besökte vi Karmenkynna, Hembyggdsgården i Lekvattnet. Tyvärr hade de inte öppnat så vi kunde få mutti och fläsk, i och för sej är väl nio på morgonen lite för tidigt för fläsk. Nämen, nu spårar jag ur igen! Väldigt vackert och fridfullt var det i varje fall.

Sen bar det av mot Norge och vårt mål Skjolden vid Sognefjorden. Vi åkte över Finnskogarna och via Kongsvinger och Gjövik arbetade vi oss norrut.

.

Förutom en liten felkörning gick det sakta framåt i en underbart vacker miljö. Vädret var mulet och regntungt, men på en del ställen gjorde det bara landskapet ännu vackrare!

Efter dryga fyrtio mil kom vi fram till Övre Årdal. På kartan hade vi bara några futtiga mil kvar till målet....men vilka mil. Färden började på Fardalvegen där stigningen var hemsk. Efter 15 hårnålskurvor med fritt fall på ena sidan nådde vi Tindevegen på ca 1300 meters höjd.

Vi passerade över Jotunheimen med bland annat Galdhöpiggen i täta låga moln. Vi såg verkligen ingenting, inte ens vägen i vissa riktigt täta moln.

Vi var nog alla rätt oroliga för "nedstigningen" mot Skjolden....

.....men vi överlevde...med nöd och näppe.

Framme i Skjolden var vi faktiskt rätt slut! Efter en god middag och en god natts sömn på vandrarhemmet var vi som nya (nästan i varje fall) igen på tisdagen....

......redo för nya äventyr i Norge! Fortsättning följer..... Jätte stor kram....och kärlek förstås!