Lustrafjorden och Sogndal

Under frukosten på tisdagen bestämde vi oss för att hålla oss på något sånär platt mark under dagen. Vi vet ju att när vi ska hem måste vi över bergen igen och det räcker med det.

Det blev en tur längs Lustrafjorden och vi började på den norra sidan. Det här inlägget kommer att bestå av mycket bilder och vi börjar med en som jag tog när vi bara åkt fem minuter och inte ens kommit fram till centrum i Skjolden än. Jag är SÅ glad för min nya kamera!!

I Skjolden blev det också ett stopp för en promenad ut på en pontonbrygga.

Sen kom vi åtminstone en liten bit innan nästa stopp. Vägen ringlade sej fram med vattnet på ena sidan och berget på den andra. Ibland var vägen så smal att möte inte var möjligt utan man fick stanna och invänta varandra i fickor gjorda för just det ändamålet. På vissa ställen där det varit omöjligt att klämma in en väg var tunnlar sprängda genom berget, den längsta vi åkte igenom var 1,2 km. Naturen omkring oss var häpnadsväckande vacker och ibland fick man tårar i ögonen av ren lycka.

I Sogndal blev det lunch och en liten promenad. En liten promenad för Sogndal var inte stort och det verkar ingen stad runt fjorden vara. Det får liksom inte plats så mycket mellan berget och havet.

Efter Sogndal åkte vi tillbaka på väg 55 en bit och sen fick vi för oss att färja över till andra sidan fjorden och ta den vägen tillbaka till Skjolden. Efter en brant nedstigning mot Solvorn där färjan angjorde fick så pappa också backa på båten. Han var väl måttligt glad, men klarade allt galant!! Överfarten var gudomligt vacker, så det var verkligen värt 161 norska kronor och lite krångel!

På andra sidan fjorden, i Urnes, visste vi att det låg en stavkyrka, med på UNESCO:s världsarvslista. Överallt stod det att det från färjan var en kilometers promenad i starkt uppförslut till kyrkan. Jag gick upp och upptäckte att det också gick att köra upp, dock på en väldans smal väg. Pappa har ju övat, så upp till kyrkan kom vi allihop. Här kostade det 80 norska kronor per person att gå in och det tyckte vi nog var i saftigaste laget. Inne fick man inte fota, men så här såg det ut på utsidan...vackert förstås!! :)

Vägen tillbaka till Skjolden var ruskigt smal, inte mer än en kostig bitvis. Som tur var mötte vi inte så mycket trafik och allt gick bra.

På kvällen middag på vandrarhemmet och en liten promenad i omgivningarna.

Det var tisdagen i Norge det...helt underbart!!

Nu måsta jag avsluta bloggandet och göra mej iordning. Snart dyker en annan turfare upp för att ta lite unika i stan. Själv ska jag bara hänga med. Jag har nämligen gett mej själv turfförbud till staketet är klart!!! Och hur kommer det att gå då månntro!!?

Kram till alla!