Vi hade i varje fall tur med korven.....

Oppps, vilken sista natt vi haft i natt, kunderna har skött sej alldeles ypperligt, det är personalen eller i vilket fall jag som varit lite mer än lovligt virrig. Vi gav oss av som vanligt, min kollega körde och jag skötte allt det andra. Rätt snart skulle vi tanka och vanan trogen åkte vi till Statoil för att fylla på diesel. När jag stoppade in kortet i maskinen fick vi besked om att kortet var ogiltigt och efter att ha vänt på det efter alla konstens regler stegade jag in på macken och frågade vad sjutton det var frågan om egentligen.....varpå jag till slut kunde konstatera att vi var på fel mack. Egentligen skulle vi kört brandbilen och hade därför kortet kopplat till den bilen. Men Statoil har god korv och efter en liten överläggning med kollegan beslutade vi oss för att strunta i skammen och gå tillbaka in för att få oss varsin kokt med bröd.

Sen iväg mot nästa mack, och där passade kortet så bra så. Koden knappades in och tankningen påbörjades....plötsligt ropar min kollega: "Du tappade något!" På marken ligger en handskriven lapp med texten: "Varning, använd inte maskinen! Mitt kort fastnade och jag har fortfarande inte fått tillbaka det!" Jag får panik, även fast det "bara" är företagskortet som fastnat och jag börjar tillsammans med min kollega trycka på diverse knappar och banka lite mer eller mindre våldsamt på den satans maskinen. När vi bestämmer oss för att avvika från platsen och jag letar i fickan efter jobbmobilen.......hittar jag kortet. Tänk vad en lapp kan ställa till! :)

Sent omsider bar det iväg in till brandstation för lunch, när vi ätit klart kommer min kollega och ber mej om bilnyckeln för hon glömt något i bilen. Jag letar och letar......och hittar ingen nyckel. Precis när jag bestämt mej för att söka läkare efter helgen kommer jag på att det faktiskt var min käre kollega som körde och därmed hade bilnyckeln. Det är 17 inte enkelt att vara "patrullare" inte.

Resten av natten avlöpte väl och alla kunder lever fortfarande och har hälsan i behåll. Nu ser jag fram emot några nätters ledighet......känns som det behövs.

Här en bild från eftermiddagen när jag träffade min allra bästa familj vid kolonistugan, några av dem är med här.

Kram och kärlek alla!

35/100